Program och åhörarkopior 2022
Åhörarkopior finns under respektive programpunkt
Hjärnan och Digitaliseringen
Mike Florette, föreläsare, författare certifierad och licensierad Tiny Habits Coach
Mike Florette tar i sin föreläsning upp hur digitaliseringen påverkar våra hjärnor och hur det ändrar förutsättningarna för beteenden och relationer på jobbet. Han berättar hur vi med större förståelse och kunskap om hjärnan kan hantera utmaningarna och maximera de positiva effekterna av
digitaliseringen. Genom att förstå hjärnan kan vi dra nytta av alla fördelar som digitaliseringen medför. Forskning har visat att hjärnan ganska snabbt anpassat sig till vår nya digitala verklighet, en det gäller inte hela hjärnan. Delarna som hör till den så kallade “reptilhjärnan” är inte lika anpassningsbara eftersom de är kopplade till våra instinkter som överlevnad, stressreaktioner och rädslor.
Häng med i Mike Florettes spännande föreläsning där han med humor och kunskap berättar om den moderna teknikens svindlande möjligheter och utmaningar i förhållande till hur vår hjärna faktiskt fungerar! En föreläsning om medarbetarskap, hjärnan och varför det är bra att byta färg på kaffekoppen!
Hjärna – Inlärning, fokus och minne
Anna Nygren, livsstilspedagog och författare
Hur påverkas den kognitiva förmågan av sömnbrist och överdrivet skärmbruk? Minne, inlärning, koncentrationsförmåga mm har en klar koppling till sömn och återhämtning. Anna beskriver vad som händer i hjärnan när man hellre är uppkopplad än avkopplad och vilka konsekvenser det får för t ex minne, fokus och inlärning.
Anna är författaren bakom boken Så funkar det! –sömn, stress och lite annat samt Hjärnskolan – inlärning, fokus, minne och motivation som hon skrivit tillsammans med neuropsykolog Åke Pålshammar. Anna är även grundare till sajten Ung Livsstil. En digital plattform för både barn, ungdomar, föräldrar och skolpersonal. www.unglivsstil.se
Kognitiv svikt och körkort – är det kört nu?
Ulrika Edström, överläkare geritrik vid Örsköldsviks sjukhus
Åhörarkopior – ej tillgängliga
Att utveckla kognitiv svikt påverkar mångadelar av livet, även lämplighet till körkort kan förändras. Detta kan i sin tur påverka mycket i vardagen. I denna föreläsning tas tankar kring ämnet upp och en kort presentation ges av verksamheten vid geriatrisk mottagning Örnsköldsvikssjukhus.
Att studera på högskolan med NPF
Frida Lundin, ingenjör med NP-diagnos
Viktor Lundqvist, akrivarie och registrator, konslut NPF-diagnos
Om att studera på högskolan när man har en NPF-diagos och hitta ett stöd som passar individen.
Rätt stöd i Yrkesutbildning och arbetsmarknadsutbildning för personer med funktionsnedsättning
Eva- Lena Habel, IKT-pedagog
Ester Hedberg, redaktör och projektledare Dyslexiförbundet
Studerande med funktionsnedsättning som går Arbetsmarknadsutbildning kan via Arbetsförmedlingen få Individuellt Pedagogiskt Stöd i Utbildning (IPSU) och yrkeshögskolestuderande kan få Särskilt Pedagogisk Stöd via Myndigheten för Yrkeshögskola (MYH). Iris Hadar jobbar med anpassat pedagogiskt stöd och assisterande teknik så att den studerande ges möjlighet att komma i en jämförbar situation med övriga studerande, till exempel vid inlärning, rapportskrivning och planering. Målet är att stärka studerande med funktionsvariation för att skapa ett hållbart yrkesliv.
Evalena har 20 års erfarenhet av kognitivt stöd och kompenserande teknik och arbetar sedan 8 år tillbaka på Iris Hadar. Jobbar idag med vuxenelever som har en funktionsnedsättning.
DigiKog – en standard för kognitiv tillgänglighet
Stefan Johansson, forskare och tillgänglighetsexpert
Åhörarkopior
Nu finns en standard för kognitiv tillgänglighet. Den heter ISO 21801-1. I projektet DigiKog arbetar vi med att göra standarden känd och använd. Stefan kommer att presentera standarden och hur man kan använda den i sitt arbete. Dessutom kommer Stefan att berätta om en del av den forskning som visar varför det är så viktigt att världen blir mer kognitivt tillgänglig.
Stefan forskar och arbetar med att göra den digitala världen lite mer tillgänglig, speciellt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.
Aktuellt från FKS och SIS-standarder gällande kognition, bilder och samtalsapparater
Alexandra Antoni, SIS-projektet
DigiJag – ett digitalt verktyg för självständighet och delaktighet
Kerstin Gatu, arbetsterapeut och folkbildare
Mikael Kjellberg, tekniker och IT-pedagog
Det finns många hinder för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att kunna ta del av det digitala samhället. Distansutbildningen Anpassad IT vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning visar att kognitivt tillgängliga program och metoder möjliggör digital delaktighet och personlig utveckling. I projektet ”DigiJag – en digital kognitivt tillgänglig lärmiljö” utvecklas en plattform för både skolan och vardagen. Kerstin och Mikael kommer att berätta om vilka möjligheter datorn ger, framgångsfaktorer och utmaningar. Du kommer att få prova den anpassade lärmiljön i din egen smartphone.
Kerstin har mångårig erfarenhet att kompensera för kognitiva utmaningar hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar, både inom habilitering och folkhögskola. Mikael är verksam på GotIT resurscenter Gotland. Har varit ansvarig och utvecklat tekniken i en rad stora projekt.
Gott Liv som äldre – boende och aktivitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Kia Mundebo, projektledare, sakkunnig åldrande och IF
Anna Ekelöw, kommunikatör
Gott liv som äldre är ett projekt för och med äldre personer med IF. Syftet är att lyfta fram goda exempel på aktiviteter och boende. Dels för att främja delaktighet och kunskap hos äldre med IF, dels att ge verktyg och skapa möjlighet för målgruppen att föra fram sina åsikter och önskemål. En annan viktig aspekt är att synliggöra denna grupp som är relativt ny, då medellivslängden för personer med IF var betydligt lägre tidigare. Detta gör bl.a genom sociala medier där målgruppen får komma till tals genom filmer, foton och citat.
Hur påverkas vår kropp av musik?
Helena Hallinder, leg arbetsterapeut
Töres Theorell, specialistläkare och professor emeritus
Projektet Musik och sång för personer med kognitiv sjukdomsdiagnos undersöker hur anhörigvårdare kan använda sig av musik/sång som redskap för ökat välbefinnande och livskvalitet inom hemmet vid vardagsaktiviteter.
Töres Theorell berättar om forskning kring hur våra hjärnor och stresshormoner påverkas av musik.
Helena Hallinder redovisar hur projektet har utförts med interventionen musik samt insamling av salivprover för analys av stresshormoner.
De kommer tillsammans redovisa de resultat som framkommit.
Varför bilder?
Cecilia Olsson, fil.dr special pedagog
Eva Malmberg, specialpedagog
Det finns många olika sätt att kommunicera eller ta emot information. Vilken kommunikationsform som bäst passar en enskild individ beror på den personens förutsättningar och hur dessa matchar egenskaper hos olika uttrycksformer. Här kommer vi att fokusera på användning av bilder. Det finns idag många olika typer av bilder och bildsystem och vi kommer att ge exempel på pedagogiska arbetssätt med olika former av bilder.
Cecilia har i många år arbetat parallellt som pedagogisk handledare i särskola och som forskare vid FUBs forskningsstiftelse ALA. Eva arbetar just nu som lärare i hem och konsumentkunskap på gymnasiesärskolan. Har under hela sitt aktiva yrkesliv varit intresserad av pedagogiska arbetssätt kring (kognitivt stöd och) kognitiva hjälpmedel.
Hur pratar vi om våld med den som har kognitiva och kommunikativa svårigheter?
Amanda Nyberg, leg logoped, fil dr
Våld och övergrepp är ett känsligt samtalsämne för många.För den som har svårigheter inom området kognition och kommunikation kan det dessutom vara ett svårt ämne att hantera av flera andra orsaker. Personer med funktionsnedsättning och framför allt svårigheter att kommunicera är dessutom mer utsatta för våld än andra.Arvsfondsprojektet Bildsamt – bilder som stöd i samtal om våld, har tagit fram material för att underlätta såväl förebyggande som upptäckande och hanterande samtal om våld. Deltagarna kommer få en få guidning i att hitta bland olika resurser som kan ge stöd i deras arbete med målgruppen.
Kognitivt stöd vid demenssjukdom
Sandra Sjödin, leg arbetsterapeut och Silviaterapeut
Kognitivt stöd för personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom innebär anpassningar i miljön, hitta egna strategier, se över användandet av vardagsteknik men även att kompensera med kognitiva hjälpmedel. Under denna föreläsning ger Sandra en inblick i vad detta kan vara och sprida förståelsen av att det är viktiga aspekter att känna till för att möjliggöra en självständighet, meningsfullhet i sina vardagliga aktiviteter trots en kognitiv sjukdom/demenssjukdom.
Kognitiv rehabilitering med neuropsykologiskt perspektiv
Christine Häggström, arbetsterapeut och utbildningskonsult
Förhållningssätt, stöd och strategier. Hur kan man utnyttja styrkor och anpassa bemötande utifrån individuella behov: Kvarvarande resurser, skadelokalisering, motivation och mål.
Christin har ca 20 års erfarenhet av rehabilitering av individer med hjärnskada och kognitiva svårigheter genom hela rehabiliteringskedjan. Nu är hon egen företagare och utbildar rehabiliteringspersonal.