Program 2020

Nedladdningsbart program 

Onsdagen den 18 mars

9:00-9:30 Registering och kaffe/te, smörgås

9:30-9:35 Inledning 

9:35-11:00 Klarar den komplexa hjärnans arbetsstrukturer dagens funktionskrav?
Arne Brun, överläkare och senior professor i neuropatologi 
Vår hjärna är inte bara utomordentligt komplex till sin struktur och funktion men blir alltmera så genom sin stora anpassningsbarhet till omgivningens krav på prestationer! Detta är en evolution som innebär förbättrad funktion men även stegrad sårbarhet. Denna anpassningsbarhet beror på förmågan att bilda nya celler med nya egenskaper men även på en förmåga att reparera och bygga ut de strukturer som har hand om använda funktioner. Dessa strukturer är i första hand synapser (kontaktpunkter) och nervcellsutskott. Åldrandet,skador och neurodegenerativa sjukdomar skadar dessa strukturer med följd att bl a kognitiva processer störs enligt olika mönster vid olika sjukdomar, något som ger de symtomkombinationer vi baserar vår kliniska diagnos på.

11:00-11:15 Besök i utställningen! Smoothies

11:15-11:45 Välkommen till hjärntröttheten – om att leva med hjärntrötthet 
Anna-Karin Häggström 
Anna-Karin drabbades av en enorm hjärntrötthet efter att ha insjuknat i hjärnblödning. Nu föreläser hon om sitt liv med hjärntrötthet. Hon kommer också läsa delar av sin bok ” Välkommen till hjärntröttheten”. 
Anna-Karin är 51 år och socionom. Drabbades för 11 år sedan av en hjärnblödning och har inte kunnat arbeta sedan dess. 

11:45-12:15 Sömn, skärmar och inlärning 
Anna Nygren, livsstilspedagog och författare
Hur påverkas den kognitiva förmågan av sömnbrist och överdrivet skärmbruk? Minne, inlärning, koncentrationsförmåga mm har en klar koppling till sömn och återhämtning. Anna beskriver vad som händer i hjärnan när man hellre är uppkopplad än avkopplad och vilka konsekvenser det får för t ex minne, fokus och inlärning. 

Anna är författaren bakom boken Så funkar det! –sömn, stress och lite annat samt Hjärnskolan – inlärning, fokus, minne och motivation som hon skrivit tillsammans med neuropsykolog Åke Pålshammar. Anna är även grundare till sajten Ung Livsstil. En digital plattform för både barn, ungdomar, föräldrar och skolpersonal. www.unglivsstil.se

12:15-13:15 Nyheter och produktinformation Utställarna berättar ifrån scenen

13:15-14:15 Lunch

14:15-14:45 Att studera på högskolan med NPF
Frida Lundin, ingenjör med NP-diagnos
Om att studera på högskolan när man har en NPF-diagos och hitta ett stöd som passar individen. 

14:45-15:15 Universitetsstudier på lika villkor 
Maria Fahlén, Samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, Umeå universitet.  
Vilka utmaningar och möjligheter möter studenter med funktionsnedsättningar längs studievägen? Vi får ta del av Marias  erfarenheter och utmaningar som de studenter hon möter kan uppleva i olika studiesituationer. Vad kan universitetet göra för att möjliggöra studier på lika villkor? 

I sitt jobb som samordnare för studenter träffar Maria många studenter med funktionsnedsättningar. Mötena är både lärorika och intressanta då hon får ta del av deras berättelser och erfarenheter av hur de hittat lösningar på olika utmaningar i sina studier.

15:15-15:35 Kaffe/te och kaka. Besök i utställningen!

15:35-16:15 Med rätt stöd kan vuxen studerande med funktionsnedsättning lyckas i yrkeshögskoleutbildning och arbetsmarknadsutbildning 
Eva-Lena Habel, IKT-pedagog 
Studerande med funktionsnedsättning som går Arbetsmarknadsutbildning kan via Arbetsförmedlingen få Individuellt Pedagogiskt Stöd i Utbildning (IPSU) och yrkeshögskolestuderande kan få Särskilt Pedagogisk Stöd via Myndigheten för Yrkeshögskola (MYH). Iris Hadar jobbar med anpassat pedagogiskt stöd och assisterande teknik så att den studerande ges möjlighet att komma i en jämförbar situation med övriga studerande, till exempel vid inlärning, rapportskrivning och planering. Målet är att stärka studerande med funktionsvariation för att skapa ett hållbart yrkesliv.

Evalena har 20 års erfarenhet av kognitivt stöd och kompenserande teknik och arbetar sedan 8 år tillbaka på Iris Hadar. Jobbar idag med vuxenelever som har en funktionsnedsättning. 

16:15-16:45 Årsmöte och nätverka i utställningen!

Torsdagen den 19 mars

8:30-8:45 Aktuellt från FKS

8:45-9:50 DigiJag – en kognitivt tillgänglig lärmiljö
Kerstin Gatu, arbetsterapeut och folkbildare och Mikael Kjellberg, tekniker och IT-pedagog
Det finns många hinder för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att kunna ta del av det digitala samhället. Distansutbildningen Anpassad IT vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning visar att kognitivt tillgängliga program och metoder möjliggör digital delaktighet och personlig utveckling. I projektet ”DigiJag – en digital kognitivt tillgänglig lärmiljö” utvecklas en plattform för både skolan och vardagen. Kerstin och Mikael kommer att berätta om vilka möjligheter datorn ger, framgångsfaktorer och utmaningar. Du kommer att få prova den anpassade lärmiljön i din egen smartphone. 

Kerstin har mångårig erfarenhet att kompensera för kognitiva utmaningar hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar, både inom habilitering och folkhögskola. Mikael är verksam på GotIT resurscenter Gotland. Har varit ansvarig och utvecklat tekniken i en rad stora projekt.

9:50-10:00 Bensträckare

10:00-10:40 DigiKog – en standard för kognitiv tillgänglighet
Stefan Johansson, forskare och tillgänglighetsexpert
Nu finns en standard för kognitiv tillgänglighet. Den heter ISO 21801-1. I projektet DigiKog arbetar vi med att göra standarden känd och använd. Stefan kommer att presentera standarden och hur man kan använda den i sitt arbete. Dessutom kommer Stefan att berätta om en del av den forskning som visar varför det är så viktigt att världen blir mer kognitivt tillgänglig. 

Stefan forskar och arbetar med att göra den digitala världen lite mer tillgänglig, speciellt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

10:40-11:10 Kaffe/te och smörgås. Besök i utställningen!

11:10-11:40 Hur påverkas vår kropp av musik?
Helena Hallinder, arbetsterapeut, Töres Theorell, specialistläkare och professor emeritus 
Projektet Musik och sång för personer med en demens diagnos undersöker hur anhörigvårdare kan använda sig av musik/sång som redskap för ökat välbefinnande och livskvalitet  inom hemmet vid vardagsaktiviteter.

Töres Theorell berättar om forskning kring hur våra hjärnor och stresshormoner påverkas av musik.
Helena Hallinder redovisar hur projektet har utförts med interventionen musik samt insamling av salivprover för analys av stresshormoner.
De kommer tillsammans redovisa de resultat som framkommit.

11:40-11:50 Bensträckare

11:50-12:30 Varför bilder? 
Cecilia Olsson, fil.dr special pedagog och Eva Malmberg, specialpedagog
Det finns många olika sätt att kommunicera eller ta emot information. Vilken kommunikationsform som bäst passar en enskild individ beror på den personens förutsättningar och hur dessa matchar egenskaper hos olika uttrycksformer. Här kommer vi att fokusera på användning av bilder. Det finns idag många olika typer av bilder och bildsystem och vi kommer att ge exempel på pedagogiska arbetssätt med olika former av bilder.

Cecilia har i många år arbetat parallellt som pedagogisk handledare i särskola och som forskare vid FUBs forskningsstiftelse ALA. Eva arbetar just nu som lärare i hem och konsumentkunskap på gymnasiesärskolan. Har under hela sitt aktiva yrkesliv varit intresserad av pedagogiska arbetssätt kring (kognitivt stöd och) kognitiva hjälpmedel.

12:30-13:15 Hur pratar vi om våld med den som har kognitiva och kommunikativa svårigheter?
Ingrid Mattsson Müller, logoped
Våld och övergrepp är ett känsligt samtalsämne för många.För den som har svårigheter inom området kognition och kommunikation kan det dessutom vara ett svårt ämne att hantera av flera andra orsaker. Personer med funktionsnedsättning och framför allt svårigheter att kommunicera är dessutom mer utsatta för våld än andra.Arvsfondsprojektet Bildsamt – bilder som stöd i samtal om våld, har tagit fram material för att underlätta såväl förebyggande som upptäckande och hanterande samtal om våld. Deltagarna kommer få en få guidning i att hitta bland olika resurser som kan ge stöd i deras arbete med målgruppen.

Ingrid är en mångårig medarbetare på Dart, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon har arbetat i ett flertal projekt för tillgänglig kommunikation, nu senast Bildsamt, Vi är med! och KomHIT Flykting. 

13:15-14:15 Lunch. Besök i utställningen!

14:15-15:00 Skapa möjligheter i skolan efter förvärvad hjärnskada
Cristina Eklund, specialpedagog 
I denna föreläsning får vi ta del av konkreta strategier som kan underlätta inlärning i skolan efter en förvärvad hjärnskada. Strategierna utgår från de kognitiva svårigheter som elever med förvärvad hjärnskada kan drabbas av. Vidare kommer Cristina prata om hur skolan på bästa sätt kan organisera sig för att både elev och vårdnadshavare ska känna sig trygga. Vikten av delaktighet och långsiktighet är begrepp som kommer att finnas med i föreläsningen.

Cristina arbetar sedan 20 år tillbaka som specialpedagog vid Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala. Tillhör i ett tvärprofessionellt team som utreder och rehabiliterar barn och ungdomar (7 – 18 år) med förvärvad hjärnskada.  Är författare till bland annat ”Metodhandboken – pedagogiskt stöd för elever med förvärvad hjärnskada”. Boken fick 2016 Sveriges största lärarpris ”Helgepriset”.

15:00-15:45 Kognitiv rehabilitering med neuropsykologiskt perspektiv
Christin Häggström, arbetsterapeut och utbildningskonsult
Förhållningssätt, stöd och strategier. Hur kan man utnyttja styrkor och anpassa bemötande utifrån individuella behov: Kvarvarande resurser, skadelokalisering, motivation och mål.

Christin har ca 20 års erfarenhet av rehabilitering av individer med hjärnskada  och kognitiva svårigheter genom hela rehabiliteringskedjan. Nu är hon egen företagare och utbildar rehabiliteringspersonal. 

15:45-16:00 Inspirationsdagarna avslutas