Arkiv

Här kan du läsa material från tidigare Inspirationsdagar. Klicka på rubriken så öppnar sig dokumentet. Alla dokument är så kallade pdf-dokument. För att kunna läsa dokumentet så behöver du ha Acrobat Reader i din dator.

Aktiviteter från 2014, 2015 och 2016

Program och bildspel 2019

Universell design (UDL) för kognitivt stöd 
Gunnel Janeslätt är Med dr. och leg arbetsterapeut. Hon har sin anställning vid habiliteringen i Dalarna och på SUF Kunskapscentrum i Region Uppsala. Hennes forskning har fokus på att utveckla metoder för kartläggning och intervention för barn, ungdomar och vuxna med kognitiva nedsättningar och bristande tidshantering i sin vardag. Gunnel har representerat FKS i en internationell arbetsgrupp för Internationell standard (ISO) som tagit fram nya vägledningar för tidshantering och för kognitiv tillgänglighet. Hennes presentation inleds med varför, och hur arbetet med att ta fram en ”Allmän vägledning för kognitivt stöd” genomförts. Fokus kommer att ligga på modellen Universell design för kognitivt stöd. Den kan tydliggöra vilka verktyg professionella kan ha nytta av för att anpassa sina insatser till personer med kognitiva nedsättningar.

Tydliggörande pedagogik – praktiska exempel utifrån UDL
Anna Sjölund är beteendevetare, handledare och författare till flera böcker om tydliggörande pedagogik. Med tydliggörande pedagogik skapar man en begriplighetram runt det som sker. Studier visar att när vi bygger en kommunikativ miljö ökar självständigheten. Olika former av visuellt stöd kan ge svar på frågor personer kan ha svårt att ställa till sin omgivning. Det som är särskilt bra för vissa är samtidigt bra för alla och kan användas i universell utformning. En praktisk och vardagsnära föreläsning med många exempel på hur man kan bygga begriplighetramar med hjälp av tydliggörande pedagogik

Inkludera Mera! Att öppna upp för personer med IF på arbetsmarknaden
Jenny Lilja är leg lärare och har en bakgrund som skolledare inom gymnasiesärskolan. Sedan flera år är hon drivande i Kung Saga Förenings arbete i frågan om rätten till arbete för personer med IF. Hur kan arbetsgivare arbeta konkret för att skapa en inkluderande arbetsmiljö för personer med intellektuell funktionsnedsättning, IF? I webbutbildningen Inkludera Mera finns kunskap och handfasta tips för att verkliga anställningar och riktiga kollegor ska bli till.

Prat och verkstad – vad händer ……..
-Vår syn på LSS
Anna Hildingsson är ordförande för Inre Ringen Sverige. Inre Ringen är en sektion inom Riksförbundet FUB för personer med utvecklingsstörning. Deras viktigaste fråga just nu är hur att stärka LSS-rättigheter. I rollen som ordförande arbetar hon internationellt för rösträtt för målgruppen.
Judith Timoney är Ombudsman, FUB. Hon samordnar Inre Ringens styrelsearbete. Under LSS-utredningen jobbade Judith även hos Funktionsrätt Sverige med samordning av funktionsrättsrörelsens LSS-arbetsgrupp. Hennes övriga arbetsområden är arbetsfrågor och fosterdiagnostik.

-Styrutredningen för funktionshinderspolitiken – programpunkten utgick
Martin Olauzon är statlig utredare inom välfärds-, styrnings- och uppföljningsfrågor. Han har bland annat varit särskild utredare i Mottagandeutredningen (SOU 2018:22) och huvudsekreterare i Ansvarskommittén (SOU 2007:10). Martin ger en presentation av tankar och förslag från den statliga utredning om styrningen av den framtida funktionshinderspolitiken (Dir. 2017:133) som läggs fram den 31 januari, 2019.

-Direktiv till länsstyrelserna
Niklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige

MegaMind Funkis – en kognitiv anpassning
Anita Hildén är speciallärare och Maria Olsson är projektledare och tillgänglighetsansvarig Tekniska museet. Genom Arvsfondsprojektet ”MegaMind – ett science center 100% för alla” fick Tekniska museet möjlighet att vidareutveckla utställningen MegaMind med fokus på kognitiva lösningar tillsammans med målgruppen. Dessa resultat presenteras samt satsningen MegaMind – Funkis med extra tillgängliga onsdagar för skolgrupper med olika funktionsvariationer.

Mingel och FKS årsmöte
Mingla och nätverka i utställningen. Snittar och dryck. Välkommen på FKS årsmöte!

Studiebesök (mer info på konferensen) Upplev kognitiv tillgänglighet i praktiken på Tekniska muséet och se MegaMind-utställningen.

Vardagsteknik i hem och samhälle – en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Anders Kottorp är professor i arbetsterapi och arbetar som dekan på Malmö Universitet. Han har tidigare varit anställd vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm samt University of Illinois at Chicago (UIC).
Teknikutvecklingen i dagens samhälle skapar nya möjligheter till aktivitet och delaktighet som inte funnit tidigare. Men samtidigt så finns en risk att hinder uppkommer för olika grupper. Dessa hinder kan vara orsakade av olika kognitiva nedsättningar, men sambanden är oftast betydligt mer komplexa än så. Presentationen kommer att baseras på den forskning som bedrivs i samarbete med forskningsprogrammet CACTUS (Cognitive Accessibility and Technology Use when Ageing in Home and Society) vid KI.

Kognitiva funktionsnedsättningar – hur är det på riktigt
Niklas Håkansson lever själv med konsekvenserna av en hjärnskada efter en misshandel för mer än 10 år sedan. Rita Ehrenfors har sin erfarenhet från arbete inom rehabilitering. Tillsammans har vi föreläst om våld och våldets konsekvenser för skolungdomar och för vård- och omsorgspersonal under snart 6 år. Tillsammans beskriver de ett antal situationer i vardagen där nedsatt kognitiv förmåga blir en utmaning. De visar på några lärande exempel – där stöd och bemötande är avgörande för att leva ett liv som andra.

Att njuta av livet när man har en demenssjukdom
Gun Aremyr är arbetsterapeut med magisterexamen. Hon har föreläst inom demensområdet sedan 1990 och medverkat på de nationella Demensdagarna i såväl Sverige, Norge som Danmark samt föreläst i Japan. Gun Aremyr driver ett nationellt e-postnätverk för arbetsterapeuter med intresse för demensområdet. Som styrelsemedlem i Svenska Nätverket för Demenskunskap är hon medarrangör av en årlig tvärprofessionell konferens, Svenska Demensdagarna. För Myndigheten för delaktighet har Gun tillsammans med Helle Wijk skrivit: Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet med en checklista kopplad. Hon har dessutom skrivit fem läroböcker på demensområdet: Om att leva livet glömsk, Varför vägrar Asta duscha? Varför vill Asta inte äta? Tillsammans med sjukgymnast Solveig Hallin och enhetschef Jane Lindell Ljunggren har hon skrivit Asta i inre och yttre balans respektive Leva livet med demens. Gun har arbetat med geriatrik, anhörigstöd, minnesutredning, varit omsorgs- och omvårdnadshandledare på gruppboenden samt föreläst och varit handledare för personal inom såväl äldreomsorg som omsorgen om personer med intellektuella funktionshinder och demenssjukdom.

Workshop
En workshop inspirerad av Jonna Asplunds blogginlägg: Bildstöd -Hjälpmedel eller styrmedel?

Valbara föreläsningar (val görs vid anmälan)
Alt 1: Åldrandet har sin rätt – om att åldras med utvecklingsstörning
Kia Mundebo har varit ansvarig handläggare för äldrefrågor på Riksförbundet FUB sedan 2013. I nästan sex år arbetade hon där med äldrefrågor i brett perspektiv. Tidigare har hon bland annat arbetat länge inom vård och omsorg, både som vårdare och senare chef. Kia är utbildad vårdare, personalvetare samt har en magisterexamen i folkhälsa, vård och omsorg. Conny Bergqvist har en lindrig utvecklingsstörning och har bott många år av sitt liv på institution. De sista 14 yrkesverksamma åren arbetade han på Riksförbundet FUB:s kansli som rådgivare. Sedan två år tillbaka är Conny pensionär. Conny berättar om sina erfarenheter ur livet och diskuterar särskilt gärna bemötande.
Antalet äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning ökar för varje år. Förr blev de flesta inte så gamla men medellivslängden ökar och närmar sig normalpopulationen. I många kommuner finns ingen eller dålig beredskap att ge ett gott stöd till äldre med IF varken vad det gäller boende eller sysselsättning. Funktionsnedsättningen i sig i kombination med åldrandet kan öka behovet av stöd. Förändrade livsvillkor gör också att stödet kan behöva förändras. Ofta har omsorgspersonal ingen kunskap om det naturliga åldrandet och om vilka specifika frågor som bör uppmärksammas när den här gruppen åldras. För att möta behovet av kunskap om åldrande och intellektuell funktionsnedsättning har Riksförbundet FUB och Stiftelsen Svenskt Demenscentrum samarbetat och tagit fram två webbutbildningar. Projektet har finansierats av Arvsfonden.

Alt 2: Arbetsterapeuten i skolan
Matilda Hafström är arbetsterapeut och arbetar sedan januari 2018 i den centrala elevhälsan i Karlskrona kommun. Hon arbetar med barn/elever i åldrarna 1-19 år och stöttar pedagoger. Innan Matilda fick anställning i den centrala elevhälsan drev hon ett projekt om tillgänglighet på en f-6 skola i nästan 2 år.

Ett A-barns Betraktelser
Anna Planting Gyllenbåga är en Karlstadfödd författare men bor i Stockholm. En kreativ ordkonstnär. Ett A-barns Betraktelser handlar om hur det är att leva med andra förutsättningar och hur man gör det bästa av situationen.

Här är alla digitala medborgare
Sara Hansson arbetar som projektledare för eHälsa och digitalisering i Rättviks kommun. Hon har tidigare jobbat inom LSS där vi arbetat aktivt med att öka den digitala delaktigheten. Sara är stödpedagog i projektet Anpassad IT där hon också är stödperson till två deltagare i kursen. Informations- och kommunikationsteknik har blivit en självklar arena i dagens moderna samhälle. Vi kan ta del av information och tjänster, vara aktiva på sociala medier och ha kontakt med vänner och familj. Allt fler tjänster och produkter blir digitala, vilket ställer ökade krav. Om tjänsterna och produkterna inte är tillgängliga skapas nya hinder för äldre personer eller personer med kognitiva funktionsnedsättningar. I Rättviks kommun har därför under flera år bedrivit ett målinriktat arbete för att möjliggöra ett ökad digital delaktighet.

Kommunikation utan symboler
Cecilia Olsson är Fil.dr i specialpedagogik. Hon har arbetat hela mitt yrkesverksamma liv inom dels särskolan, dels inom FUB och dess forskningsstiftelse ALA. Cecilia är även verksam inom Föreningen Kognitivt Stöd, FKS och föreningen Begripsam. För att bli en person som kommunicerar måste man behandlas som en person som kommunicerar. Det kan vara en utmaning för omgivningen när det gäller samspel med personer som inte alls eller endast i begränsad omfattning uttrycker sig med symboler (tal, tecken eller bilder). Föreläsningen beskriver beståndsdelarna i samspelet och visar hur båda parter ömsesidigt påverkar varandra och gemensamt bidrar till att ge beteendena en funktion och skapar en mening.

Program och bildspel 2018

Hjärna, funktion och beteende i utvecklingsperspektiv: Åke Pålshammar
Hjärnan har en tydlig förståndsdel (kognitiv) och en tydlig känslo- och driftsdel, som båda mognar långsamt men säkert. Båda delarna måste lära sig att samarbeta med varandra. Känslodelen utvecklas dock snabbare och den obalansen gör att kontrollfunktionerna i förståndsdelen i vissa situationer inte riktigt kan matcha de starka känsloyttringarna. Detta blir tydligt om inte förr så i tonåren. Om känslor, kontrollfunktioner (exekutiva) och deras roll i olika åldrar handlar föreläsningen om. Åke är neuropsykolog, dr i psykologi, senioruniversitetslektor vid Uppsala universitet, institutionen för psykologi. Han populariserar hjärnan i olika media, bl a UR. Bok: Hjärnskolan. Bildspel

BUP-appen som hjälper barn och unga att förstå sin utredning: Marie Frey
Många barn och ungdomar kan uppleva att det är jobbigt att inte veta vad som ska hända då de ska genomgå en utredning på BUP. Utifrån erfarenhet vet vi att det är viktigt att inför kontakten med BUP förklara och skapa förståelse för hur ett besök går till, vem man kommer att träffa och vad som kommer att ske. Speciellt om det är en utredning vid misstanke om exempelvis ADHD eller autism. Även föräldrar (vårdnadshavare) kan känna sig oinformerade och kan därför inte lugna eller förklara för sitt barn. Detta kan resultera i att barn är nervösa inför
besöket, eller helt enkelt inte vill komma på besöket. Min utredning är appen som hjälper patienter på BUP att förstå och samtidigt följa med på vad som händer när en utredning genomförs på BUP. Med hjälp av en innovativ lösning i form av en app får barn och ungdomar, och deras vårdnadshavare, stöd och hjälp under utredningen. BUP Västmanland har under en längre tid jobbat med att effektivisera och förbättra sin utredningsprocess, Min Utredning är ett resultat från detta arbete. Marie har en teknologie kandidatexamen i datateknik och har ca 20 års erfarenhet av IT-utveckling, både i privata företag och inom offentlig förvaltning. Fokus i arbetat ligger i att förstå krav och behov för att verksamhetsutveckla och förbättra med hjälp av IT/digitala lösningar. Marie jobbar sedan två år tillbaka som verksamhetsutvecklare inom BUP Västmanland. Bildspel

Att förstå sin utredning och diagnos: Cecilia Olsson
Många som har genomgått en utredning och fått en diagnos vet vad den diagnosen heter men inte alla vet vad diagnosen egentligen innebär. Föreläsningen handlar om att göra det som står i en diagnosutredning begripligt för personen som det gäller. En pedagogisk genomgång av utredningen med personen det gäller ger ett praktiskt användbart dokument som relaterar till personens vardag och där personen själv är delaktig i att komma fram till stöd och strategier för att hantera svårigheter. Cecilia är Fil.dr i specialpedagogik. Hon har varit verksam inom FUB:s
forskningsstiftelse ALA och som pedagogisk handledare på gymnasiesärskola och är numera verksam som föreläsare och konsult. Bildspel

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ESSENCE och adaptiv funktion: Ida Lindblad
Barn med ADHD har påtagligt nedsatta funktioner i det dagliga livet jämfört med gruppen som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Barn och ungdomar med lindrig utvecklingsstörning får idag lagstadgade stödinsatser i samhället, medan gruppen med ADHD i allmänhet inte får sådan hjälp. Även vid utredning och diagnostisering av ADHD är detta av betydelse då det adaptiva fungerandet vara mer påverkat än vid lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Ida är legitimerad psykolog och disputerade 2013. Hon är privatpraktiserande psykolog och arbetar bland annat mot skolor och behandlingshem med utredningar och handledning. Bildspel

Koncentrera Mera! Hitta strategier som hjälper dig hålla koncentration och lagom aktivitetsnivå: Marie Holmlund
”Är du trött och seg som Ior, känner du dig överenergisk, hoppig och skuttig som Tiger, eller kanske nervös och orolig som Nasse?” Genom enkla och roliga sensomotoriska aktiviteter ändrar vi din aktivitetsnivå till att mer likna Christoffer Robin eller Nalle Puh! Som barn är det lättare att förstå vad som händer i kroppen om man kan ge dem liknelser som dessa. Låt dig inspireras av en metod som kan hjälpa barn, ungdomar och vuxna att koncentrera sig mer! Marie har jobbat som arbetsterapeut i snart 20 år och har då främst jobbat med barn och ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter. Sedan drygt två år driver hon företaget Sensit Arbetsterapi AB där fokus är på svårigheter inom sensomotorik och perception. Bildspel

Perfekt match for software testing: Anders Barnå
Anders kommer att prata om Unicus och deras affärside, om varför de bara jobbar med test och enbart anställer personer med Aspergers syndrom. Han kommer dela både erfarenheter och utmaningar som de möter samt ge några av deras kunder möjlighet att dela sina upplevelser av oss. Anders skulle bli revisor men blev säljare och sedemera ledare i konsultbranschen. Han har gjort två tillväxtresor med Connecta och Konsultbolag1 och är sedan januari 2017 Vd för Unicus i Sverige. Bildspel

”Jag är inte pappa till en skitunge – jag är pappa till Stålmannen”: Fredrik Westin
Föreläsningen handlar om hur Fredrik upplever sitt liv som pappa i en familj där ett av barnen har begåvats med Tourette, ADHD och Aspergers syndrom, eller som Fredrik brukar kalla det – en plusmeny med extra allt. – ”Mitt första riktigt livsavgörande life defining moment skedde den 6/12 år 2000 kl 16.24 då min son Olle föddes, jag har älskat honom gränslöst sedan den dagen och det begreppet har fått bekänna färg varje dag sedan dess för någonstans längst bort i det gränslösa så närmar man sig till slut en gräns som aldrig får passeras.” Fredrik har en väldigt bred bakgrund där arbeten som kommunchef, socialchef, personalchef, VD, projektledare har varvats med deltagande som låtskrivare i Litauens melodifestival, en rockkarriär, musikalskrivande och två diktsamlingar.

Stress i ett neuropsykiatriskt perspektiv: Helene Tranquist
Om stress, stresshantering, stressreaktioner och psykisk ohälsa hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Helene lärare och arbetar som föreläsare och utbildare inom det neuropsykiatriska området efter att under många år ha arbetat som pedagogisk ledare på en skola för elever med autism. Om du önskar ta del av bildspel går det bra att skicka ett mejl till Helene.

Handikappad? Får man ens säga det? Jesper Sandström
Jespers anförande kommer att handla om egna erfarenheter av hur en välmenande men missriktad jakt på ”mindre kränkande” ord ofta skapar fler problem än det löser, leder till ängslighet och förvirring. Allt för stort fokus på vilka ord vi använder riskerar att överskugga frågan om hur vi pratar med varandra mellan dessa ord. Om respekt och inkluderande är målet är det istället det vi borde fokusera på. Till vardags är Jesper tolk, översättare och språkutbildare, då och då samhällsdebattör. Han är rullstolsbunden sedan födseln p.g.a. cerebral pares. Bildspel

Funktionsrätt – ett nytt ord i det svenska språket: Monica Klasén McGrath
Monicas utgångspunkt kommer att vara att nya begrepp ibland har en nyckelroll i den process det innebär att byta perspektiv och tänka nytt. När vi förra året bytte namn från Handikappförbunden till Funktionsrätt Sverige var det just vår utgångspunkt. Vi ville bredda fokus från funktionsnedsättning kopplat till individen och funktionshinder kopplad till bristande tillgänglighet, till ett starkare rättighetsperspektiv. Sverige har antagit FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, men vad innebär det i praktiken. Med det nya begreppet funktionsrätt vill vi stärka kopplingen till mänskliga rättigheter och samhällets skyldighet att skapa förutsättningar för att dessa uppfylls.
Monica är press- och kommunikationsansvarig på Funktionsrätt Sverige och har haft en viktig roll i förberedandet och genomförandet av namnbytet från Handikappförbunden till Funktionsrätt Sverige 2017. Bildspel

Valbara föreläsningar:
1: Tidigt kognitivt stöd medan du kan! -Vid demenssjukdom: Lotta Olofsson
Allt fler får sin demensdiagnos tidigt i sjukdomsförloppet. Behovet av att träffa andra i samma situation efterfrågas ofta. Det känns värdefullt att träffa andra som förstår hur det är och att tillsammans få lära sig mer om sjukdomen och strategier i vardagen. Det är också tidigt i sjukdomen som deltagarna kan lära sig mer om hur de kan använda sin mobiltelefon eller surfplatta för stöd i vardagen eller för att bibehålla gamla och nya vänner.
Lotta är arbetsterapeut och de senaste 10 åren, 1-2 dagar i veckan jobbat på Demensförbundet. Där träffar hon personer som nyligen fått en demensdiagnos och har samtalsgrupper med dem. En kväll i månaden håller Lotta i anhörigträff för make/maka under 65 år. Hon känner att det är viktigt att kunna ge stöd tidigt i sjukdomen både till den som är sjuk och den som är anhörig. De övriga dagarna i veckan arbetar Lotta på Äldreförvaltningen i Stockholm stad och med olika projekt kring demenssjukdom och hon hoppas att detta så småningom leder till att stödet tidigt i sjukdomen utvecklas i de olika stadsdelarna. Bildspel

2: Privatliv och Sexbyrån, modiga och tillgängliga undervisningsmaterial för sex – och  samlevnadsundervisningen i särskolan: Zafire Vrba
Sverige har haft obligatorisk sex – och samlevnadsundervisning sedan 1950-talet. De första anpassade, tillgängliga och kostnadsfria undervisningsmaterialen för särskolan kom först för ett par år sedan. Vad innebär detta for de ungdomar som nu får relevant undervisning, och hur når vi vuxna som kanske inte fått någon undervisning alls? Zafire Vrba är sexualupplysare i särskolan och sakkunnig inom sexuell hälsa för hbtq-personer. Bildspel

Motiverande samtal vid autism och adhd: Anna Sjölund
Motiverande samtal (MI) behöver anpassas i mötet med personer med autism och adhd. Hur gör man det? Vad är viktigt att tänka på? Anna Sjölund har tillsammans med Liria Oritz skrivit boken ”Motiverande samtal vid Autism och adhd” där de anpassat teknikerna i MI till målgruppen. Anna är beteendevetare, handledare och KBT-terapeut med fördjupning i neuropsykiatri med lång erfarenhet av arbete med denna målgrupp. Bildspel

Möjligheter och risker på nätet för barn med NPF: Karin Torgny
Vilka utmaningar möter barn och unga med ADHD/ADD/AST på nätet? Idag vet vi att de är mer, oftare och längre tid på nätet, utsätts för nätmobbning och sexuella kontakter på nätet i högre grad än jämnåriga utan diagnos. Men de har också stor glädje av nätet. Karin kommer att berätta om två utbildningsmaterial, för föräldrar och skola, och visa film ur dessa. Karin är journalist, kulturvetare och projektledare i Nätkoll, ett projekt som drivs av Attention Hisingen-Kungälv. Bildspel

200 möten om året – hur teknik kan underlätta vardagen: Hampus Sethfors
”Så satt jag där, i slutet av månaden, med minus 37 kronor på kontot och flera hundra kronor i avgifter för uteblivna möten.” I detta föredrag berättar Hampus om hur man utformar teknik som underlättar i vardagen. Han berättar om det statligt finansierade projektet Dit-i-tid, där teknik används för att ge kognitivt stöd inför och under möten. Hampus jobbar med digital tillgänglighet på Axess Lab. Bildspel

Program och Bildspel 2017

Cecilia Olsson och Elisabeth Lannergård: Med karta och kompass – gemensam problemlösning
Cecilia är fil dr specialpedagogik på Häggviks särskolegymnasium och Elisabeth är verksamhetsutvecklare inom socialtjänsten i Enköpings kommun.
Föreläsningen utgick från en problemlösningsmodell som är användbar när man behöver tänka igenom något på ett strukturerat sätt för att planera en förändring. Både på verksamhetsnivå och på individnivå presenterades hur man gemensamt i en personalgrupp/ett team kan sätta funktionella, utvärderingsbara mål och komma fram till metoder att nå målen. Problemlösningsmodellen kompendium

Dagny Wikström: Toppmöten i demensvården – bemötande och förhållningssätt
Dagny är leg arbetsterapeut, demensvårdsutvecklare och medförfattare till Demensboken.
Denna föreläsning handlar om hur vi kan skapa kontakt och hjälpa personer som inte minns, hittar och känner igen. Hur vi kan kommunicera med personer som har svårt att uttrycka sig, missuppfattar, är misstänksamma och rädda. Samt hur vi kan skapa förtroendefulla möten och hjälpa personer med demens att bibehålla sin värdighet, känna välbefinnande och livsglädje. Toppmöten i demensvården

Ann-Christine Gullacksen: Delaktighetsmodellen – en väg mot empowerment
Ann-Christine är docent i socialt arbete och funktionshinderforskare. I denna föreläsning får vi ta del av Delaktighetsmodellen som hon utvecklat tillsammans med kollegor i FoU Välfärd Skåne. Delaktighetsmodellen och Länk till film om modellen

Kurt Lindblom-Andersson: “Kom An” – vägen till arbete och delaktighet
Kurt arbetar sedan 10 år tillbaka i Värmdö kommun med att bilda och utveckla kooperativa föreningar med deltagare i daglig verksamhet. På Inspirationsdagarna kommer han att berätta om sin arbetsmetod för föreningsbildande. Vi kommer även att få träffa flera deltagare som berättar om sina karriärer i verksamheterna och om hur de bildade kooperativ. Socialt företagande – kontaktuppgifter

Susanne Bejerot: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och samsjuklighet med psykisk ohälsa
Susanne Bejerot är psykiater, leg psykoterapeut och professor i psykiatri vid institutionen för läkarutbildning Örebro universitet. Hon har under ett tiotal år arbetat med utredning och behandling av vuxna med ADHD och autismspektrumtillstånd och med personer med utvecklingsstörning med allvarliga beteendeavvikelser. Dessförinnan har hon arbetat med barn och vuxna med OCD, samt social ångest. Numer forskar hon bland annat på immunologiska aspekter vid svåra psykiatriska tillstånd. Susanne har skrivit en lärobok om tvångssyndrom: ”Tvångssyndrom/OCD. Nycklar på bordet”, en rimbok om psykiatri ”Vem var det du sa var normal” samt en bok riktad till dem som arbetar med vuxna med autismspektrum, ”Boendestödsboken”, tillsammans med Anna Sjölund. Hon är en erfaren föreläsare och projektledare i utbildningsprojektet Kognus 2009-2014. Susanne Bejerot kommer att dela med sig av sin breda erfarenhet inom neuropsykiatri och psykisk ohälsa. (Bildspelet är tyvärr inte längre tillgängligt.)

Ann Nilsson: Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter
Ann är familjecoach och har en beteendevetenskaplig examen med pedagogik som huvudämne. Hon har mångårig erfarenhet av att arbeta med föräldrar och barn som har kognitiva svårigheter i Tierps kommun. Ann kommer att berätta om det anpassade familjestödet som erbjuds dessa familjer. Hon kommer även visa praktiska exempel på de anpassningar som gjorts, tex. checklistor om barnsäkerhet och omvårdnad, planeringskalendrar, rutinscheman och olika stöddokument som föräldrarna kan använda själva hemma. Stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter Broschyr

Helena Donnerfjord: Projekt kognitivt stöd – Barn och Ungdomspsykiatrin i Stockholm
Helen är leg arbetsterapeut och har arbetat flera år inom daglig verksamhet och gruppbostäder för vuxna med utvecklingsstörning. Både som arbetsterapeut och som projektledare. Började 2013 på Barn- och ungdomspsykiatrin och tillträdde tillsammans med en psykologkollega som projektledare för BUP FUNKS treåriga projekt Kognitivt stöd. I denna föreläsning kommer Helen att presentera projektet vars syfte var att utveckla en organisation för att på bästa sätt tillgodose barns och ungdomars behov av individuella insatser med kognitivt stöd, inklusive tyngdtäcken, i samband med barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Antalet arbetsterapeuter inom projektet växte från 5 till 15. Inom ramen för projektet har en arbetsmetod utvecklats som kommer att implementeras på BUP (öppenvård) Stockholm under 2016. Kognitivt stöd inom BUP

Åker Seiger: Vad händer i hjärnan när impulskontroll och koncentration brister?
Åke Seiger bildspel

Anna Sjölund: Kompassmodellen – kartläggning i skola och vardag
Anna är beteendevetare och handledare med fördjupning inom neuropsykiatri och grundutbildad psykoterapeut i KBT. Anna har arbetat i en mängd olika metodutvecklingsprojekt som berör vardagen för personer med Kognitiv funktionsnedsättning och har skrivit ett flertal böcker i området. Anna berättar här om hur man kan arbeta med Kompassmodellen. Precis lika lite som personer med synnedsättning blir hjälpta av att byta glasögon med varandra, fungerar inte anpassningar som utarbetats för “Jenny” att använda för “Viktor” vid kognitiv funktionsnedsättning. För att kunna kravanpassa och kompensera för funktionsnedsättning i vardagen och skolan krävs att vi kan göra en pedagogisk kartläggning. Vad gör olika situationer svåra för “Jenny” och vad gör dem svåra för “Viktor”? Med Kompassmodellen kan man enkelt göra olika situationsanalyser genom en pedagogisk kartläggning och en navigeringshjälp, där man arbetar tillsammans med personen själv för att identifiera vad som gör olika situationer svåra. Kompassmodellen skapar en gemensam förståelse och utmynnar i en individuell “tryggsäck” med anpassningar, hjälpmedel och strategier till personen. Kompassmodellen

Sem. nr 2: Michael Kjellberg: Appar – vad ska det vara bra för?
Michael Kjellberg har arbetat med datorer sedan 1980, datorrelaterad utbildning sedan 1984 och med funktionshindrade och datorer sedan 1987. Ledstjärnan för sitt arbete är enkelhet. Ju enklare en anpassning är, desto lättare är den att använda. Några vanliga arbetsuppgifter är behovsanalys, utprovning, installation/konfiguration och utbildning. Reparerar även datorer och kringutrustning. Michael har under åren deltagit i olika projekt, arbetat med datorspel och funktionshinder. Är nu ansvarig för tekniken i arvsfondsprojektet, Anpassad IT – vägen till digital delaktighet. Appar

Åke Seiger: Hjärnan som sambandscentral
Åke är geriatriker och utnämdes till professor 1987. Han är verksam vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och chef för forskning, utveckling och utbildnings enheten, FoUU på Stockholms Sjukhem.

I många sammanhang och på många platser har Åke föreläst om hjärnans ofattbara komplexitet och dess funktioner. Inriktningen har varit bl.a. på hur hjärnan förändras då vi blir äldre att det bildas nya celler även i hjärnan och att den utvecklas även på äldre dar samt att olika delar av den även växer. Åke berättar bl.a. om varför vi blir långsammar i tanken även i relativ ung ålder och kan ha svårt med att plocka fram detaljer direkt utan får vänta på att hjärnan arbetar för att sedan lämna ut rätt information.

Kerstin Ivarson Ahlstrand & Malin Nelson: Begripsam – om att göra webben begriplig för personer med kognitiva svårigheter
Kerstin är projektledare med ca 10 års erfarenhet av projekt som rör tillgänglighet till digitala tjänster samt Design-för-Alla och Universell utformning, ofta på strategisk nivå eller med fokus på konceptutveckling. Just nu är Kerstin anställd av Dyslexiförbundet FMLS för att leda Arvsfondsprojektet Begripsam. Malin är en av projektdeltagarna som hjälper till att testa tillgängligheten på nätet. Hon går sista året i gymnasiesärskola på Café- och restauranglinjen, Hägggviks gymnasium.

Begripsam är ett komplext projekt som försöker ta ett helhetsgrepp på begreppet kognitiv tillgänglighet till digitala tjänster. Begripsam samarbetar med forskare på KTH som tittat på vilken forskning det finns kring kognitiv tillgänglighet till elektronisk kommunikation, vidare samarbeten med tjänsteutvecklare, intresseorganisationer, myndigheter, standardiseringsgrupper m fl. Begripsam jobbar nära och tillsammans med personer som själva har kognitiva funktionsnedsättningar. Presentationen visar hur de jobbar och inhämtade erfarenheter så här långt.
Bildspel: Begripsam_åhörarkopia_FKS 11 mars 2015

Birgit Heuchemer: Kognitivt stöd inom kriminalvården
Birgit arbetsterapeut med Magisterexamen i ämnet arbetsterapi. Birgit är anställt som arbetsterapeut på ITOK ( Beroendecentrum Stockholms Integrerat Team för Opiatberoende Kriminalvårdsklienter). Hon har varit del av Hjälpmedelinstitutets tidigare informationssatsning ”Hjälpmedel i fokus” som riktade sig mot Kriminalvården. Birgit har medverkat i flera forskningsprojekt inom området.

Forskning och kartläggning visar att den psykiska ohälsan bland kriminalvårdsklienter är väldigt hög. Denna psykiska ohälsa innebär kognitiva svårigheter som påverkar vardagen. Klienternas kognitiva svårigheter samt behov av kognitivt stöd har tidigare inte stått i fokus inom kriminalvården. I samband med regeringsuppdraget ”Hjälpmedel i Fokus” introducerades miljöanpassningar och kognitiva hjälpmedel samt personalutbildning. Resultaten var positiva, dock saknas fortfarande kunskap och resurser för att kunna erbjuda kriminalvårdsklienter adekvat kognitivt stöd.
Bildspel: BirgitHeuchemerFöreläsning

Christina Dahl: Coaching av unga vuxna med Aspergers syndrom och psykisk ohälsa
Christina har arbetat som pedagog på habiliteringen i Skaraborg sedan 1980. Där har hon arbetat både med barn, ungdomar och vuxna med autismspektrumtillstånd. De senaste åren har hon fått möjligheten att arbeta med hur habiliteringen kan hitta former för att möta unga med psykisk ohälsa. Under åren har Christina även arbetat för Utbildningscenter Autism med handledning och utbildning på olika platser i landet. Sedan ett år tillbaka arbetar Christina med utbildning och handledning i egen regi.

Föreläsningen handlar om ett projekt där Christina arbetade tillsammans med unga personer med Aspergers syndrom och psykisk ohälsa. Syftet var att tillsammans hitta vägar att bryta isolering och våga ta steg mot någon form av förändring.
Bildspel: Crisitna Dahl

Elise Ryttare Saneback & Viktor Lundqvist, Ågesta folkhögskola: Aspergare berättar
Elise är 26 år och fick Asperger syndrom diagnos för snart 3 år sedan. Efter det att hon fick sin diagnos gick hon Ågesta folkhögskolas ettåriga information/mentors-utbildning. Arbetar numera på skolan som assistent samt föreläser om Asperger och hur livet med en funktionsnedsättning kan se ut. Viktor 24 år gammal och fick diagnosen Aspergers syndrom för fyra år sedan. I diagnosen fanns förklaringar till nästan allt som han varit med om men inte förstått. Varför andra inte förstått honom och varför han inte förstått andra. Med sin Asperger Informatör utbildning från Ågesta Folkhögskola och många erfarenheter av såväl egen som andras Aspergers syndrom i bagaget, vill Viktor föreläsa och hjälpa andra att förstå varandra.

I deras föreläsning får vi veta vad Aspergers syndrom är, – Kort presentation av de olika begreppen. Bemötande. –Vad är bra att tänka på när man arbetar med personer som har Asperger. Tips och råd. Svårigheter när man har Asperger –Tips på hjälpmedel och strategier som kan underlätta i livet.

Erik Azaba: Tvärkulturellt teamarbete
Erik är arbetsterapeut och bland annat docent på Karolinska Institutetet. Han står bakom forskningsstudien “Att åldras på lika villkor: En innovativ multi-metod studie om äldre personer som har immigrerat”.

Sara Ahlström Wallin: Tidshjälpmedel för förskolebarn
Sara är arbetsterapeut och har tidigare deltagit i ett forskningsprojekt om utveckling av tidsuppfattningen med hjälp av tidshjälpmedel och pedagogik i särskolan. Hon genomför nu en pilotstudie i förskolan med metoden Min Tid och MemoDayPlanner. Sara kommer att berätta hur förskolebarnen i ett pilotprojekt fick pröva en pedagogik och hur barn, förskolelärare och föräldrar upplevde metoden.
Bildspel: MinTid

Katarina Carlstein Carlson: Att skriva lätt-läst
Katarina är journalist och informatör och jobbar sedan årsskiftet på Myndigheten för tillgängliga medier.
Hon kommer att berätta om erfarenhet att skriva lättläst. Hon kommer att prata om vilka målgrupper som behöver enklare, lättlästa texter, och varför texterna behövs! Presentationen innehåller tips och idéer på hur ni kan skriva enklare och mer begripligt.
Bildspel: Katarinacarlsteincarlsson_föreläsningFKS

Inga-lill Fahlström: Pictostat – enkätverktyg
Inga-Lill har utvecklat ett bildbaserat enkätverktyg. Hon kommer att berätta om hur man använder och anpassar enkätverktyget Picto-stat. Picto-Stat har används på dagcenter och på gruppbostäder. Läs mer

Anders Bond: Kognitiva strategier för lärande
Anders är psykolog och har under hela sin yrkesliv ägnat sig åt att lära ut om utvecklingsstörningens konsekvenser och utvecklat hjälpmedel bland annat “Kvartursprincipen”. Han kommer att berätta om forskning kring lärandet för personer med kognitiva nedsättningar.

Helena Hallinder och brukare: Tankeverkstad för äldre – smartphone som kognitivt stöd
Helena är arbetsterapeut och berättar om erfarenheter att jobba tillsammans i en tankeverkstad där personer med minnesnedsättningar tillsammans prövar teknik för att stödja sin vardag.
Bildspel: HeleneHallinder

Kerstin Gatu: Enkla instruktionsfilmer som kognitivt stöd
Kerstin är arbetsterapeut och har i många år utvecklat kunskap kring kognitivt stöd. Just nu jobbar hon med “Anpassad IT – vägen till digital delaktig” för personer som inte läser eller är svaga läsare. Hon kommer att visa hur man kan skapa enkla filmer som kognitivt stöd med hjälp av ett användarvänligt program.
Bildspel [Nedladdningen kunde inte hittas] Bildspel [Nedladdningen kunde inte hittas]

Familjestöds projektet
Mats Granlund
Professor i handikappvetenskap, har trettio års erfarenhet av arbete för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.
Forskningsledare för Child. Delaktighet i vardagen för barn, ungdomar och unga vuxna diskuteras i relation till familjens situation och insatser från kommun (LSS) och habilitering. Presentationen bygger på tre pågående forskningsprojekt. Mats Granlunds presentation

Äldre med ADHD respektive autismspektrumtillstånd
Lena Nylander
Överläkare, specialist i allmän psykiatri, mångårig arbete med personer med ASD. Författare m.m.
Vad vet man om funktion hos och levnadsvillkor för personer äldre än 60 år med ADHD respektive autismspektrumtillstånd? Lena Nylanders presentation

Stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter
Gunnel Janeslätt
Leg arbetsterapeut och forskare på SUF Kunskapscentrum.
Presentationen inleds med information om SUF kunskapscentrum. Aktuell kunskap om kognitiva nedsättningar och föräldraskap, behov av stöd samt om olika typer av stöd som finns idag. Gunnel Janeslätts presentation

Tillgänglighet och kognitivt stöd i gymnasiesärskolan
Jessica Eriksson
Kommunikationspedagog på gymnasiesärskolan.
Föreläsningen kommer att visa: Hur skolmiljön kan göras tillgänglig med bilder. Positiva förändringar som vi sett sedan vi började använda surfplattor på gymnasiesärskolans individuella program. Jessica Erikssons presentation

Framtiden är redan här
Daniel Erkstam
Daniel Erkstam från kommunikationsbyrån Salgado i Uppsala har arbetat med Internet och Sociala medier de senaste 9 åren.
Vilken betydelse kan sociala media ha för personer med kognitiva svårigheter. Nya saker som tillkommit i det senaste. Exempel på tillämpningar av några av de tekniker. Daniel Erkstams presentation

Etik i förskrivningsprocessen – självbestämmande och integritet
Lars Sandman
Lars Sandman är professor i vårdetik vid Högskolan i Borås. Han presenterar en vårdetisk modell för att värdera etiska problem i samband med kognitivt stöd. Lars Sandmans presentation

”I 300 knyck, på en motorväg mot ohållbarhet”
Anders Gustavsson
Resursfabrikör och föreläsare på Resursfabriken.se. Attitydambassadör för Regeringsuppdraget Hjärnkoll. Meriterad genom näringsliv och varudeklarerad i psykisk ohälsa. Anders delar med sig av av en en personlig berättelse från att vara efterfrågad med årskort på SAS till en hårdlandning mitt i livet. Över en natt förändras hela verkligheten och vi hamnar plötsligt mitt i ett kaos av skuld och skam. Under föreläsningen färdas vi på en resa genom ett liv i hög hastighet, genom spännande arbeten, hög puls, psykisk ohälsa och jakten på diagnoser, i en till synes omöjlig kamp. Hur våra värderingar kan och måste förändras, hur öppenhet kan göra underverk på en arbetsplats. Anders Gustafssons presentation

Vardagsteknologi – kognitiv svikt
Louise Nygård
Professor i arbetsterapi på Karolinska institutet
Vad visar forskningen om teknologi vis kognitiv svikt? Louise Nygårds presentation

Välfärdsteknologi för personer med demens och anhörigas behov
Ingela Månsson
Leg arb. utredare från Hjälpmedelsinsitutet
Välfärdsteknologi är hjälpmedel, produkter, tjänster etc som kan bidra till aktivitet, delaktighet, trygghet för personer med demenssjukdom och anhöriga. Resultat och erfarenheter från HIs regeringsuppdrag och projekt kommer att presenteras.

”Så fungerade tekniken för mig”
Catharina Montgomery
Leg. arbetsterapeut på Lundagårdsgrupperna
Catharina har hållit i utbildningar i grupp för personer med demens i tidigt skede. En person med demenssjukdom berättar om sina erfarenheter.

Aktiviteter från 2013

Aktiviteter från 2012

  • Att förstå sin egen utredning
    Cecilia Olsson berättar hur ungdomar på en gymnasiesärskolan tar del av sin egen utredning och gör den till sitt eget redskap.
  • Barnanpassad återgivning av psykologutredning
    Föreläsning av Inger Kärnekull, Vivi Sandström.
    De presenterar en modell för att samtala med barn i dialogform efter psykologutredning. Modellen är en redovisning med bilder av vad barnet är bra på och har svårt för. Sist i dokumentet visas tre exempel.
  • FUBkoll
    Anita Hilden och Jenny Hammarström berättar hur de utvecklat en webbplats för publicering av information i olika media. Sidan riktar sig till personer med utvecklingsstörning.
  • Hjärna och samhälle
    Bo Hejlskov berättar om varför vi som samhälle behöver dessa diagnoser, och hur sambandet är mellan den som får diagnosen, hans eller hennes förutsättningar och samhällets behov.
  • Kognitivt stöd i skolan
    Ulla Ringström berättar om ett projekt där man intervjuat ungdomar om deras skoltid och tillgång till hjälpmedel.
  • Vad kan hjälpmedel betyda
    Eva Lindqvist berättar om hur personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede blev användare av utvalda hjälpmedel i sin vardag.
  • 2012 Webbguiden-ICF
    Susanne Barkvik berättar om hur man håller på att utveckla en webbaserad guide som ett verktyg i rehabiliteringsprocessen

Aktiviteter från 2011

  • Hjälpmedel i Fokus – från norr till söder
    Monica Rydén gjorde en genomgång över olika projekt kring hjälpmedel som satts igång runt om i Sverige för personer med psykiska funktionshinder.
  • Kan “sk” Smartphones vara ett kognitivt stöd?
    Margaretha Roos berättade om projektet där de undersöker om en vanlig Samrtphone kan vara ett kognitivt stöd i vardagen?
  • Messa med symboler
    Margret Buchholz berättade om projektet där personer med behov av symboler fick pröva att SMS:a med hjälp av bilder eller symbolspråk.
  • Hjälpmedelsambassadörer
    Anneli Westling och Charlotta Boestam hjälpmedelsambassadörer från projektet Hjälpmedel i Fokus berättade om sitt upplysningsarbete.
  • ICF i vardagen
    Susanne Barkvik och Rita Ehrenfors berättade om det pågående projektet ”Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF”

Aktiviteter från 2010

Aktiviteter från 2009

Aktiviteter från 2008

Aktiviteter från 2007

Aktiviteter från 2006

Aktiviteter från 2005

Aktiviteter från 2004